Fritt om lagstiftning
Under kategorin lagstiftning är politik kommer jag att ta upp Svensk lagstiftning. Framförallt kommer jag att skriva om lagstiftning som mer direkt berör individen i förhållande till samhället. Lagstiftning som Socialtjänstlagen, Sekretesslagen och Förvaltningslagen kommer att belysas lite mer än annan lagstiftning.
Skälet till att jag kommer att belysa och ge kommentarer till lagstiftning är dels för att göra klart för alla det mycket raka sambandet mellan politik och lagstiftning. Lagar skapas av de människor ni väler i allmänna val. Men det finns också skäl att belysa lagstiftning inom det sociala området för att det i Sveriges kommuner sker ständiga lagbrott. Skälet till dessa lagbrott kan var många alltifrån tron att ekonomin är överordnad lagstiftningen till ren okunskap om lagstiftning.....
Nu är lagstiftning och tolkning av lagstiftning lite olika saker. Det är alltså inte så enkelt att det bara går att läsa en lagtext för att veta vad som är rätt eller fel. Socialtjänstlagen är ett bra exempel på ramlagstiftning som ställer höga krav på utbildning och förståelse av juridik både från politiker och socialtjänstemän.
Flera lagar är motstridiga, men det lär jag återkomma till ett antal tillfällen framöver.
Det finns också ett skäl för oss alla att sätta oss in i lagstiftning för att förstå vad som händer när EU alltmer tar över svenska folkets rätt att skapa lagar. För mig är det en mycket viktig frihetsfråga.
Det här inlägget belyser lite av grunderna till lagstiftning och hänvisar till länkar du själv kan söka vidare från..
Lagar
Lagar är regler som alla i ett land måste följa. En av riksdagens viktigaste uppgifter är att besluta om Sveriges lagar. En lag kan handla om allt från straff för snatteri till avveckling av kärnkraftverk.
Det är bara riksdagen som får besluta om lagar. Har en lag beslutats kan den inte upphävas eller ändras på annat sätt än genom att riksdagen beslutar om en ny lag.
Regeringen kan också besluta om regler som alla i Sverige måste följa. Sådana regler kallas förordningar. I regeringsformen, som är en av våra grundlagar, står det vad som måste bestämmas genom en lag och vad som kan bestämmas genom en förordning.
Alla lagar och förordningar publiceras i Svensk författningssamling (SFS) som finns som bok och på Internet.
Svensk författningssamling (SFS)
Våra grundlagar
Sverige har fyra grundlagar som står över alla andra lagar. Grundlagarna innehåller samhällets spelregler, och övriga lagar får inte strida mot grundlagarna.
Om grundlagarna
Grundlagarna
Regeringsformen
Regeringsformen är en av Sveriges fyra grundlagar och handlar om hur Sverige ska styras. Den är uppdelad i tretton kapitel.
Sverige är en monarki. Kung Carl XVI Gustaf är statschef i Sverige. Kungen har mest ceremoniella och representativa uppgifter. I egenskap av statschef öppnar kungen riksmötet varje höst. Dessutom är han ordförande i utrikesnämnden.
Att ge ut en tidning utan att någon myndighet i förväg granskar innehållet är ett exempel på tryckfrihet. Tryckfrihetsförordningen värnar alltså om det fria ordet i tryckt form.
Yttrandefrihetsgrundlagen värnar om yttrandefriheten i andra medier än tryckta skrifter, till exempel radio och tv. Lagen är Sveriges yngsta grundlag.
Sammanfattning: Lagstiftning är politik och beslutas av Riksdagen. Politiker till Riksdagen väljer du i allmänna val.
